Fina grannar och rara barn

Postat i barnen, grannar, sorg, Uzie by

Jag träffade en av mina fina grannar på bussen i dag på väg till simningen. Jag berättade om Uzie och E gav mig en kram, sedan pratade vi om Uzie en stund. Hon frågade om hon ska berätta för sina döttrar, de är fyra och sex år gamla och även om de inte är direkt hundkära så har Uzie funnits här hela deras liv så vi bestämde att hon ska berätta. När vi pratade om det insåg jag att det jag fasar mest för är att Mio kommer att fråga som bekräftelse om Uzie är borta nu, om hon inte finns mer. Då kommer jag nog ha svårt att hålla tårarna tillbaka. :( Kanske också att Tyra pratar om henne, men hon förstår åtminstone att Uzie är DÖD, inte bara ”borta”. Mio har absolut fått veta att Uzie är i himlen med mormor, men han förstår ju inte på det sättet. Uscha. :( *suckar* Det blir jobbigt.

Det är på det hela taget tyngre nu, det har gått en hel vecka och saknaden börjar ta ut sin rätt på något sätt. Det är svårt att förklara men saknaden är större nu. Kanske är det så att hjärnan insett att detta är för alltid, inte bara en ledig vecka eller två. Det är för alltid, jag kommer att sakna henne för alltid. Hon kommer aldrig att vara här med mig mer. Uzie, jag saknar dig så himla mycket.

Dagens motionsfacit

Postat i Promenad, simning, Sports Tracker by

Jag hatar ju att göra saker långsamt eller i moderat tempo om det går att göra snabbt, så jag simmade alldeles för fort och tröttade ut mig – det blev bara 400 m men det får duga som första gång. Jag simmade det på ungefär 15 min (med små pauser efter varje hundring), i morgon tänker jag att jag ska simma lika långt fast lite långsammare, och följa upp det med en omgång bubbelbad och så en bit simning igen. Som avslutning bubbel igen, det kan aldrig vara fel. Bastu ska jag nog faktiskt hoppa över för jag eftersvettas så grymt.

När jag kom hem ringde det på dörren, det var månadens leverans från Zooplus. Jag packade upp, sedan gick jag ut på promenad för jag hade myror i rumpan.

2013-05-23-2

Nu har jag inte myror i rumpan utan träningsvärk men det är gött att ha. :) Bra jobbat Jenny! *klappar mig själv på axeln*

Simning och stresshantering

Postat i Alma, kurser, pappa, simning by

Det blir aktiviteterna jag ska börja med på Alma och för mig själv. Senare framåt hösten ska jag lägga till friskvård också, då kör man först lite koncentrations/rörelseövningar och sedan går man ut och går en sväng med eller utan stavar. Utmärkt! En fjärde aktivitet vet jag inte alls vad jag vill ska vara, men det blir ändå framåt hösten den också så jag har tid på mig att tänka och läsa i broschyren jag fick idag.

Simningen ja – det är TVÅ ggr i veckan man får gå helt gratis, så nu är det fix! Ska åka redan i morgon har jag bestämt, det finns ju ingenting att vänta på. Hurra! :D

Så här tänker jag att mina veckor ska se ut med aktiviteter/ärenden;

- Måndag; Simning, handla åt pappa.

- Tisdag; Stresshantering kl.10.15 – 12.00 (bra för mig att träna på att gå upp på morgonen någon gång i veckan), förhoppningsvis promenad.

- Onsdag; ”Ledig”, förhoppningsvis promenad.

- Torsdag; Simning.

- Fredag; Handla åt pappa, förhoppningsvis promenad.

 

Det finns ju ingenting som säger att jag inte ”får” ta en promenad även om jag varit och simmat, men jag kommer i varje fall inte känna mig helt overksam om jag inte tar mig ut och går. Å andra sidan ska jag inte känna mig jätteskyldig om jag tar lediga dagar heller, jag måste skynda långsamt och lägga mest krut på att ta mig till Alma och simningen. Det känns bra det här, det måste jag säga. Wish me luck! :)

 

Teaterapa

Postat i kamrater by

Nja, så långt ska jag inte sträcka mig, men Kajsa frågade om jag ville gå med och se Tjechovs ”Körsbärsträdgården” på Stockholms Stadsteater 7/6 till det facila priset av 100:-. Klart jag vill! Jag kan absolut ingenting om föreställningen men kultur kan inte vara fel – speciellt inte nu när jag kan vara borta längre utan behöva titta på klockan. :) Det ska bli roligt!

De små sakerna är tyngst och mest saknade

Postat i katt, sorg, Uzie by

Det är de små sakerna jag saknar mest med Uzie – att inte ha någon att ge tomatskivor till, eller att spara sista tuggan mat och nästan säga ”smaka?” när jag ätit färdigt och sätta ordet i halsen för det finns ingen som kan smaka längre. Att titta efter var jag sätter fötterna när jag tar ner dem från bord eller soffa, utifall att det skulle ligga en hund nedanför. Det gör det inte längre. Ingen vill smaka, ingen äter upp slumpen från mina grönsaker eller sista tuggan av min mat. Ingen tigger morötter, ingen fiser ihjäl mig. Tänk, jag saknar till och med fisarna. De stora sakerna som att inte ha någon att gå ut med är inte så himla svåra att hantera, men de små… de är värre. Det handlar om rutiner, att få in nya. Jag glömmer att tömma kattlådan på morgnarna för påsen slängs i sopnedkastet utanför ytterdörren och man har ju liksom inte ärende att öppna dörren om man inte ska ut. Likaså vattenbyte till katterna, jag brukade göra det när jag och Uzie kom hem. Nu måste jag minnas det ändå men det gör jag inte. Nu har jag lagt en lapp på diskbänken som påminnelse. Det är inte så att de inte har vatten alls, men det ska bytas minst två ggr per dag ändå.

Som sagt, det är de små sakerna som är svåra och jobbiga. Jag saknar min Uzie.

Jag LÄSER igen!

Postat i Balkong, böcker, läsning by

Japp! Plötsligt händer det, jag tog upp en bok när jag skulle sola på balkongen i eftermiddags. Det är förskräckligt, men jag har saknat inspiration och koncentrationsförmåga för att läsa i nästan precis ett år. Jag minns att jag satt i solen i slutet av maj förra året, på samma sätt som idag, och började läsa ”Vårlik” av Mons Kallentoft. Jag gillar hans serie om Malin Fors skarpt så det var inte att boken var dålig, utan bara att jag inte kunde koncentrera mig. Jag kom dock ihåg precis vad den handlar om så jag började inte om från början i dag utan läste bara om kanske de 20 senaste sidorna. Det räckte och nu är jag inne i boken på allvar, jag ska absolut läsa klart den. Jag sneglar på en annan bok också när jag läst klart ”Vårlik”, men jag skyndar långsamt. Jag har minst 10 olästa böcker som bara VÄNTAR på mig, men som sagt… skynda långsamt. Jag är glad i dag! :D